Hoppa till sidans innehåll

Uffe Lundberg: Tankeställare för hockeyföräldrar!

07 MAJ 2014 10:23
Läs spelar- och ledarutvecklarens senaste krönika!
  • Uppdaterad: 07 JUN 2016 16:25

Många har säkert läst brevet med rubriken ”Käre Hockeyförälder” som 10 februari publicerades på pucksnack.com. ”Ungdomshockeytränaren” sätter där ord på det jag tror alltför många ungdomstränare oavsett sport känner och upplever. Här måste vi i idrottsrörelsen vara starka, men med dessa rader vill jag först och främst vädja till var och en att verkligen själv tänka till.

Ideella krafter oersättliga

Grundfundamentet till hela Idrotssverige är ideella krafter. Hockeyn är absolut inget undantag. Det hela bygger på att framförallt föräldrar betalar avgifter, köper utrustning, skjutsar till träningar och matcher, samlar in pengar på olika sätt, sitter i styrelser, är materialförvaltare, lagledare och faktiskt också tränare. Alla funktioner är viktiga! Tänkte dock bl a med anledning av brevet, plus en del andra signaler jag fått, ägna dessa rader åt den sistnämnda d v s rollen som tränare. ”En vanlig vecka lägger jag ca 20 timmar på ditt barns idrottande” skriver Ungdomshockeytränaren. Ett halvtidstjänst alltså med obekväma arbetstider, dock i de allra flesta fall helt utan ekonomisk betalning. En vanlig vecka. En ovanlig vecka med exempelvis cupspel på helgen rör det sig om betydligt mer tid. Lägg därtill hur intensivt det är att jobba med barn och ungdomar så förstår de flesta att det är riktiga eldsjälar vi pratar om, för att inte säga hjältar.

Utbildning och göra sitt bästa

Har man med föreningens hjälp sett till att utbilda sig minst upp till den nivå som specialförbundet kräver för ålderskullen man tränar. Och dessutom gör sitt allra bästa för att barnens idrottande ska bli så givande och roligt som möjligt. Då finns det absolut INGEN som helst anledning att behöva utstå ett endaste dugg av det spott och spe som Ungdomshockeytränaren beskriver som dagligen förekommande. Från föräldrar som inte har förstått, eller ens brytt sig om att sätta sig in i hur det fungerar. Människor som i och med detta beteende i förlängningen faktiskt gör sina barn en sådan otjänst att hälften vore mer än nog. Här måste vi tillsammans sätta stopp! Det är inte hela föräldrarollen som ifrågasätts utan uppträdandet i samband med barnens idrottande, det är viktigt att påpeka. Men tänk till. Hur ska tränarna kunna och orka fokusera på att vara en bra pedagog, instruktör och ledare, med allt vad det innebär, om de vet att det väntar ovett i alla former nästan oavsett hur man gör? Vad skickar det dåliga beteende för signaler till barnen och ungdomarna?

Engagemang, känslor, åsikter

Hockeyn engagerar, skapar känslor, man rycks med, vilket är fantastiskt. Så ska det fortsätta vara och olika åsikter måste i viss mån få vädras, men under lugna omständigheter, med ett moget vuxenperspektiv och i rätt forum. Väl dit kommen är det sedan i första hand föreningens sportsligt ansvarige man ska vända sig till om man har synpunkter på träning/coaching av sin sons eller dotters lag. Föreningen i sin tur kan förebygga ganska mycket genom att ha en tydlig röd tråd som man också är noga med att kommunicera ut. Som det hela tiden går att hänvisa till och som föreningens tränare har att jobba efter. Vilket därmed barnens och ungdomarnas föräldrar har att förhålla sig till. Om man vill att ens kille eller tjej ska vara aktiv i den föreningen vill säga. Passar inte galoscherna så får man byta. Även om det är eftersträvansvärt att som ungdomsspelare spela i hockeyklubben närmast hemmet, så måste föreningen med sin värdegrund vara större än enskilda individer.

Rekrytera och behålla

Två viktiga ledord i svensk ishockeys utvecklingsarbete är rekrytera och behålla. Det gäller både spelare och ledare. Hela grejen är att man ska vilja vara kvar i sporten i någon funktion efter att ha slutat spela. Eller för den delen komma in utan hockeybakgrund. Vilja gå och titta på hockey, sponsra och sprida intresset vidare. Tvekar några av de som bär upp verksamheten om det är värt att fortsätta p g a utsattheten och det gränslösa klagandet, har vi problem. Det finns ingen snabb lösning. Tydlig information och en genomarbetat röd tråd har jag nämnt. Utbilda föräldrarna ytterligare, säger någon. Det är klokt, men tyvärr tror jag det är lite som i skolans värld att de av föräldrarna som verkligen skulle behöva vara på sådana möten ändå inte kommer.

Föräldrafolder

Hur som helst så har vi en Föräldrafolder som dessutom kommer uppdateras till att täcka samtliga ungdomsår och inte bara Tre Kronors Hockeyskola som tidigare. Den uppdataterade foldern kommer ut hösten 2014. Hoppas den kan vara ett bra stöd till föreningarna.

Klicka här för att ladda ner den nuvarande föräldrafoldern

(OBS! försäkringsinformationen i denna är felaktig)

Tänka efter före

Att vara ungdomstränare är slitsamt på många sätt, men framförallt fantastiskt roligt, givande och även kompetensmässigt utvecklande för egen del. Man får bidra till och se barn och ungdomars utveckling på nära håll. Både som hockeyspelare och människor. Det är mycket som ska läras ut och hinnas med utifrån var varje individ befinner sig i utvecklingen. Någon blir NHL-spelare, de allra flesta inte. Ingen topp utan bredd och ingen bredd utan topp. Drömmen måste få finnas. Men oavsett vartåt det bär så ska man vilja vara kvar i sporten på något vis. Som Hockeyförälder ska man stötta och bidra så mycket man kan, men med sunt förnuft. Kunna ställa krav på en föreningsverksamhet och vid behov komma med konstruktiv kritik, men alltid börja med att tänka efter före!

Klicka här för att läsa fler krönikor!

Skribent: Fredrik Lindgren

Postadress:
Svenska Ishockeyförbundet
Box 5204
121 16 Johanneshov

Besöksadress:
Tjurhornsgränd 6, 3 tr.
121 63 Johanneshov

Kontakt:
Tel: 084490400
Fax: 08910035
E-post: This is a mailto link

Se all info