Hoppa till sidans innehåll
Foto: JOEL MARKLUND

Uffe Lundberg: ON- och OFF-knappen

16 AUG 2017 13:54
Lär dig hantera den och lyft din prestation
  • Skapad: 16 AUG 2017 13:54

Att vara fullt närvarande i stunden, ha fullständig fokusering på det som ska göras, stänga ute det som just nu är ovidkommande och bara lägga energi på det man kan påverka. Då är knappen i läge ON. 

Hur tillståndet är i läge OFF har du redan räknat ut, men då kontrar jag med att knapp-eländet på hockeyspelare inte sällan tycks fastna mittemellan.

Spelaren är vaken (en bra start), har tankat kroppen med rätt bränsle i rätt tid, är uppvärmd och ombytt när han eller hon kliver ut på isen. Exakt där och då finns en första checkpoint. Är inte knappen i läge ON, ja då är chanserna för personbästa i olika träningsmoment eller i en match som helhet minimala vill jag påstå.

Älska övningsmomentet

Om vi håller oss till träning på is så är ju syftet från första till sista minut att varje spelare ska utvecklas. Det är ju baske mig en ynnest att kunna och få träna ishockey. Lättare för oss tränare att säga och förstå givetvis, som har den aktiva tiden bakom oss, men därmed också vår uppgift att förmedla. Förmedla och entusiasmera. Även om jag har förmånen att jobba med väldigt duktiga ungdomslandslagsspelare så kan jag se skillnaden ganska tydligt mellan dem som har knappen i läge ON när det lilla men viktiga övningsmomentet ska drillas, och dom som faktiskt inte riktigt lyckats få den dit. Det lyser spelglädje, tävling och vilja att bli bättre hos vissa. Öronen är stora som grytlock när man feedbackar mellan repetitionerna. Medan andra inte riktigt är DÄR. Knappen har fastnat i varken-eller-läge. De försöker och stretar på, men har ändå inte lyckats försätta dig i det tillstånd som vore optimalt. Jag tror det har mycket med lek, fantasi och kreativitet att göra.

Lek, fantasi och kreativitet

Vi kan lägga ut texten om att alla människor är olika, hur hela livssituationen påverkar och annat som ingen av kvinna född kan säga emot. Men jag tänkte faktiskt att vi inte ska krångla till detta i onödan. Abstrakt tänkande går att utveckla. Om det inte är någon motståndare i den enskilda övningen: Agera som om det vore det! En jäkligt skicklig sådan dessutom. Du har begränsad både tid och yta, frånvändningen måste vara snabb och föregås av en kroppsfint, sedan krävs det ett indragsskott för att skjuta förbi den tänkta backens ben och samtidigt förändra puckvinkeln för målvakten. Och fast pucken går i mål uppsöker du ytan framför med klubban i isen för att nöta in goda vanor till nästa gång då målvakten släpper retur. Sedan skäggar du på max i backcheck-åkning med aktiv klubba för att kunna återvinna pucken.

Visst vore det roligt att se en spelare helt ensam på isen vara fullständigt inne i sin bubbla och göra som i det exemplet?

Man behöver inte dra det så långt. I många ungdoms- och juniorlag är det stor skillnad mellan den som har kommit längst respektive kortast i utvecklingen. Jag tror på fullaste allvar att denna typ av förmåga är en jätteviktig pusselbit i att kunna stanna längre i föreningen närmast där man bor trots nämnda skillnader, istället för att tidigt söka sig till storklubben. Snacka om både nivå- och individanpassning om spelaren själv kan ha ON-knappen intrycket och agera så som krävs när motståndarna är minst lika bra som mig. Trots att omgivningen ser annorlunda ut. Jag vill också tro att alla har det i sig sedan barnsben, men att det kan behöva återuppväckas.

Sluta aldrig låtsas

Som barn är det i regel inga problem att ”vara” i favoritlagets NHL-arena och dribbla bort motståndarens bästa spelare innan man gör mål bakom ligans bäste målvakt. Att ”vara” Wille Nylander eller Joel Eriksson EK (just de två råkar vara omåttligt populära hemma och jag har slutat titta på sonen med nostalgisk blick, mumlandes ”dom hade jag ju nyss i U16-landslaget” mitt i spelet). Men vad händer sen? Är det vi i vuxenvärlden som, någon gång innan puberteten sätter in, så hårt och på fel sätt förmedlar att man ska vara sig själv. För det ska man ju, men i hockeyutbildningen och säkerligen likväl i andra verksamheter har man stor nytta av att kunna tänka sig in i situationer oavsett ålder. I fantasin måla upp en bild och med hjälp av kreativiteten hitta lösningar trots att det är mot alla odds och att man måste överträffa sig själv. Kolla på youtube-klipp när Sidney Crosby ensam tränar skridskoåkning och klubbteknik så får du se. Inte fasen ”är” han i Penguins träningshall med en massa däck utställda, han befinner sig i rena matchsituationer. Om knappen är i läge ON? Det kan man lugnt konstatera.

ON och OFF vid rätt tillfällen

För att kunna vara ON med inlevelse och allt det där jag har försökt beskriva, så måste man även kunna vara i OFF-läge. Det är lika viktigt. Yin och yang, och allt vad du vill, handlar ju om balans i tillvaron.  Återhämtning, laddning av batterierna, avslappning och egen belöning i viss mån. Att få skoja, skratta och bjuda på sig själv. I ett lag är det extra viktigt att det sker vid rätt tillfällen och att det finns ett konsensus kring när det är lämpligt med det ena eller det andra. Min erfarenhet är att kulturbärarna, de som verbalt och/eller genom exempel efterlever de goda vanorna på ett föredömligt sätt ofta kan bli bra rättesnören för när det är läge för vad. Men det är alltid en process som ligger inom ramen för den ständigt pågående grupprocessen och speciellt i ungdomsåren behövs det handledning, ibland till och med övertydlig sådan och stöttning från dig som tränare/coach. Vissa kan skoja i båset mellan bytena och har väldigt lätt att växla mellan ON- och OFF-knappen, medan andra behöver ha Tjänstemin 1 (för er som har gjort lumpen) eller Game Face (för er andra) från att man äntrar isen tills att matchen är slut. Det ena får dock inte påverka det andra negativt om man som lag vill uppnå samma mål.

Har man svårt att försätta sig i ON-läge så gäller det att hitta sin egen ”trigger”. Hur har det känts när du har presterat som bäst? Vad behövs för att du ska hamna i den sinnesstämningen igen och igen och igen. Prova dig fram, som med allt annat är att träna på det ett bra tips. Tids nog sker det per automatik. Skrapa bort smutsen i mellanläget mellan ON och OFF bara, för att undvika varken eller. Det kanske är två knappar som sitter bredvid varann, eller ett lampsnöre att dra i. Eller så är det ett gasreglage som i cockpit, apropå att lyfta sig. Fantasi…

Uffe Lundberg, Spelar- och ledarutvecklingsansvarig Svenska Ishockeyförbundet

Skribent: Johan Andersson
Epost: This is a mailto link

Postadress:
Svenska Ishockeyförbundet
Box 5204
121 16 Johanneshov

Besöksadress:
Tjurhornsgränd 6, 3 tr.
121 63 Johanneshov

Kontakt:
Tel: 084490400
Fax: 08910035
E-post: This is a mailto link

Se all info