Hoppa till sidans innehåll

Ungdomshockeyns problem – aktuellare än någonsin!

2018-02-27 11:24
-Tror du min dotter/son kan bli elitspelare? är en fråga jag många gånger fått från ishockeyintresserade föräldrar. När det gäller barn i 8 – 12-årsåldern är det ett nästan omöjligt spörsmål att besvara.
  • Uppdaterad: 2018-02-27 11:24

Det är alltför många irrationella faktorer som påverkar. Ändå finns det en möjlighet att reducera de negativa faktorerna till ett minimum om man så vill. Till syvende och sist är det barnets eget intresse som avgör. Alltihop är en fråga om organisation, kunnigt upplägg och en klok planering av verksamheten. Sedan är frågan egentligen helt oviktig i sammanhanget. Det viktigaste är att barnet under sin uppväxt har kul, utvecklar sin fysik, lär sig samarbeta, bygger upp sin självkänsla, lär sig fair play och respekt, och annat som på ett positivt sätt utvecklar individen till vuxen människa med goda möjligheter till ett rikt liv. I det utvecklingsarbetet gäller det att ha begreppen samhällsnytta och folkhälsa framför sig snarare än begreppet elitspelare.

Bland det svåraste som finns när det gäller barn- och ungdomsträning är att på ett riktigt sätt kombinera de två stora ”T:na” – Talang och Träning. Det ena kan inte klara sig utan det andra om man vill nå långt. NOTERA; om man vill nå långt! Det är inte det viktigaste med ungdomsidrott, men bör också finnas med. Det gäller att träna spelarna så man inte vingklipper dem, så att man inte tar bort det särpräglade individuella hos den späda plantan, det som en vacker dag växer ut till något av ett konstnärskap. Ishockeyspelet är en svår konst som bäst behärskas av fulländade konstnärer. Den fantastiske Sovjetiske stortränaren Tarasov sa: ”Utveckla de starka sidorna hos en talang. Försök inte göra honom till en allroundspelare som är medelmåttig i allt. Just detta är typiskt för de självlärda. De utvecklade det som de var bra på, de nötte och tränade, slipade och byggde på.”

Att kombinera samhällsnytta, folkhälsa och elitutveckling i barn- och ungdomsverksamhet är inte lätt. Ofta blir dessa variabler motverkande krafter om man inte förstår idrottens helhet. Den verksamhet man bedriver ska inte ske på någon annans bekostnad. Jag tror att det är möjligt att kombinera de bägge målen samhällsnytta/folkhälsa och förberedande elitutveckling. Det finns och ska finnas en plats för alla inom ishockeyn.

Ett mycket gångbart verktyg i sammanhanget är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. Alla hockeyspelande barn och ungdomar bör ha en sådan plan. Oavsett ambitionsnivå och förmåga. I min värld är det en rättighet. Här handlar det inte om rankinglistor och poängligor utan om en plan för att optimera hockeyspelandet efter varje individs förutsättningar och önskemål. Det övergripande målet för barn- och ungdomshockey är glädje och utveckling. Hur kan en utvecklingsplan formuleras? Ett förslag följer nedan.

Betygsättning och utvecklingssamtal

Planen ska vara anpassad efter ålder och nivå och ska upprättas tillsammans med spelaren och ibland även med föräldrarna. Någon form av betygsättning ska användas, tex siffrorna 1 – 5. Det behöver inte vara en relativ betygsättning med jämförelser mellan olika spelare, utan istället vara ett instrument för att bedöma individens egna utveckling. Det är svårt att använda sifferbedömningar på alla områden. Ibland är det bättre att prata om utvecklingen i form av ord och känslor. I ishockeyns ledarskap är dialogen mellan ledare och spelare det absolut viktigaste verktyget för att utveckla spelaren. Underskatta aldrig utvecklingssamtalet, oavsett målsättning med verksamheten.

Målsättning & verktyg

Sätt tillsammans upp mål och hur dessa ska nås. Gör det enkelt och lättförståeligt. Använd konkreta exempel. Planen är ett levande dokument som spelaren på något sätt jobbar med varje dag. Spelaren äger sin egen utvecklingsplan där ledaren mer fungerar som mentor än som ishockeyinstruktör. Instruktion är viktigt, men mentorskap är viktigare. Uppföljningen av planen bör ske som en pågående och aldrig avslutad dialog. Korta, konkreta och frekventa avstämningar är att föredra framför långa sittningar med abstrakt innehåll som genomförs sällan.

Det här är inte något kortvarigt hokus-pokus-arbete med livslängd som ett tomtebloss utan ett sätt att arbeta långsiktigt för att skapa utveckling och för att behålla fler i verksamheten längre upp i åldrarna. Bra ledarskap byggs genom samtal och kommunikation.

Förslag på schema för individuell utvecklingsplan (se nedan).

1. Tekniska kvaliteter

a. Skridskoåkningens alla moment
b. Alla delar av puckföringen och alla typer av finter.
c. Passningsspelets samtliga delar.
d. Skotteknik och målgörande.
e. Närkampsspelets hela verktygslåda.

2. Taktiska kvaliteter

a. Försvarsspelets grunder, ur både individuellt och kollektivt perspektiv.
b. Anfallsspelets byggstenar, både individuellt och lagmässigt, över hela banan.
c. Spel i numerärt överläge (powerplay), individuellt och kollektivt.
d. Spel i numerärt underläge (penalty killing), individuellt och kollektivt.

3. Fysisk status

a. Styrka. Alla delar av denna komponent - max-, explosiv-, snabb-, och uthållig styrka. Även en indelning i överkropp, underkropp och bål görs.
b. Uthållighet. Aerob kapacitet och effekt.
c. Snabbhet i förflyttning, puckföring, skott, tekningar och passningar.
d. Smidighet och rörlighet. Atletism, akrobatisk förmåga och kroppskontroll tillhör denna del.

4. Psykologiska faktorer

a. Vinnarskalle. Förmåga att tävla och vara bäst när det gäller.
b. Lagspelare. Samarbetsförmåga, energigivare, göra andra bättre.
c. Kroppsspråk. Sända rätt signaler. Självkontroll.
d. Arbetsmoral. Vilja att bli bättre. Förstå arbetsinsatsens betydelse för resultatet.  

5. Träning   

a. Förberedelser. Inställning till övning.
b. Genomförande. Förmåga att fokusera och ge allt.
c. Analysförmåga. Självinsikt om vad som behöver förbättras?
d. Kunskap om träning, kroppen, och därtill hörande faktorer.

6. Matchning

a. Antal matcher.
b. Speltid.
c. Nivå.
d. Spel i antal lag.
e. Roll.

7. Återhämtning

a. Näringslära/nutrition. Vad, när och hur mycket ska man äta?
b. Sömn. Vikten av tillräckligt med vila.
c. Attityd mot alkohol, tobak, dopning och droger.

8. Fair Play och respekt

a. Värdegrund.
b. Regler och normer.
c. Uppförandekod.

Tommy Boustedt

Skribent: Stefan Ladhe
Epost: This is a mailto link

Svensk Ishockeys Huvudsponsor

 

Genvägar



Tre Kronors Huvudsponsorer

  • Beijer
  • scandic_logo_250px
  • skoda_logo_250px
  • ccm_logo

Tre Kronor Partners 

  • upplevelsecenter
  • enervit_logo_250px
  • Pour
  • enervit_logo_250px
  • intersport_logo_250px
  • LiveArena
  • mataki_250x70
  • prosharp_logo_250px
  • Traveller
  • rockklassiker_logo_250px
  • sas_logo_250px
  • sportbladet_logo_250px
  • time_logo_250px
  • neh
  • europcar
  • gainomax
  • Cafe bar
  • Head & Shoulders
  • itf
  • nocco
  • ågrenshuset
  • Sportivity
  • moreprint

HA


 

 

trekronor_webbshop 250x600

CCM

Postadress:
Svenska Ishockeyförbundet
Box 5204
121 16 Johanneshov

Besöksadress:
Tjurhornsgränd 6, 3 tr.
121 63 Johanneshov

Kontakt:
Tel: 08-449 04 00
Fax: 08-91 00 35
E-post: This is a mailto link

Se all info