Hoppa till sidans innehåll

Svenska medaljer i alla VM-turneringar 2018

2018-06-11 14:30
De svenska landslagen har tagit medalj i varje VM under 2018. Och natten till fredag fanns flera svenskar på is när Stanley Cup-bucklan höjdes i luften. Hur har vi tagit oss hit, Tommy Boustedt?
  • Uppdaterad: 2018-06-11 14:38

JVM-silver för Juniorkronorna/Team 20.
U18 VM-silver på tjejsidan.
U18 VM-brons på killsidan.
VM-guld till Tre Kronor.

Vi backar bandet till början av 60-talet när TV gjorde inträde i folkhemmet på riktigt. Tablån skulle fyllas med innehåll och man kom underfund med att sporten ishockey fungerade riktigt bra. Bara en kamera behövdes i rinken för att fånga en match där andra sporter behövde fler kameror. Hockeyn var gjord för TV. I samband med detta växte det fram en stor stjärna i form av Lennart Hyland. Hyland tog ishockeyn till sitt hjärta och tillsammans med den välkände profilen Sven Tumba propagerade de starkt för svensk ishockey.

"Vi finns över hela landet trots att vi är en vintersport"

 

– Ishockeyn hade redan varit med länge, sedan 1922 då Svenska Ishockeyförbundet bildades, men på 60-talet växte sporten explosionsartat. Svensk ekonomi gick bra vilket gjorde att kommunerna satsade mycket pengar på idrott och det byggdes rinkar och hallar. Allt det tillsammans skapade en hockeykultur och en framgångsvåg som vi fortsatt rider på idag. Hade vi inte haft allt det här hade vi kanske tagit samma väg som exempelvis Norge där ishockeyn inte är lika stor som i Sverige. Vi finns över hela landet trots att vi är en vintersport.


Foto: Bildbyrån

När vi ändå pratar om ishockeyns historia i Sverige lyfter Tommy Boustedt även upp Arne Strömberg, som grundade det som idag kallas för Utbildningsstegen.

– Arne Strömberg startade upp tränarutbildningar inom svensk ishockey. Sedan 60-talet har vi haft välutbildade instruktörer och vi jobbar fortfarande med Utbildningsstegen som är en stegutbildning för tränare. Även om vi inom hockeyn har en brist på ledare så har vi ett överskott av bra ledare, oavsett nivå. Vi har en djup tradition av utbildning inom svensk ishockey och har vi dåliga säsonger så vet vi att vi kommer igen, för vi har grunden att stå på.

Vad är det då som gör att vi kan vara med och slåss om medaljer från juniornivå till seniornivå? Det börjar från grunden med en lyckad rekrytering, menar Boustedt.

– Vi är duktiga på att rekrytera och vi klarar av den breda verksamheten. Vi rekryterar genom Tre Kronors Hockeyskola där vi får in många barn i vår verksamhet och vi måste vara öppna och få in många. Vad folk än säger så går det inte att tidigt säga vem som kommer att spela i landslag eller på elitnivå, så du måste ha urvalet om du ska lyckas i längden. Sedan har vi vår Talangutvecklingsplan.

Talangutvecklingsplanen är namnet på Svenska Ishockeyförbundets elitverksamhet. Den innefattar bland annat nästan 40 olika utbildningscamper för ungdomar 14–18 år. Där i ligger hockeygymnasier, breddläger, elitläger, russincamper och alla juniorlandslag. För all verksamhet krävs också en mängd duktiga instruktörer som förbundet lånar från föreningar, distrikt och vissa är förbundsanställda.

 
Foto: Bildbyrån

Det går nästan inte att prata om framgångar och juniorlandslag utan att prata om juniortemautredningen. Året var 2002 och inom svensk ishockey fungerade inte talangutvecklingsarbetet så som man önskade. För få unga spelare tog steget upp till elitnivå och juniorlandslagen tävlade inte om medaljerna i mästerskapen. En arbetsgrupp tillsattes och under ett halvår vände gruppen på varje sten för att hitta vägen framåt. Redan året efter gjorde man verkstad av åtgärderna som man kommit fram till.

 

"Nyckeln var egentligen inte att uppfinna någonting nytt utan
det handlade om att Hockeysverige började dra åt samma håll"

 

– Det handlade om allt från träningsutbildningar, utbildningsmaterial, utvecklingscamper, hockeygymnasier, seriesystem, tävlingsregler och landslagens verksamhet. Många frågor ställdes också, i stil med om vi kunde äta bättre, behöver vi bli fysiskt starkare? Det tog ungefär fyra år och redan då kunde vi se resultaten eftersom vi sakta men säkert började avancera i VM-turneringarna och fler spelare blev aktuella för NHL och elitlag. Nyckeln var egentligen inte att uppfinna någonting nytt utan det handlade om att Hockeysverige började dra åt samma håll. Vi tyckte rätt lika men drog åt olika håll, så när vi började gå i takt i svensk ishockey så tjänade också talangutvecklingen på det och idag har vi ett bra samarbete mellan förbund och klubbar.

Ett av landslagen har inte spelat något VM under 2018 eftersom det varit OS-år och det är Damkronorna. Efter ett tidigt uttåg ur OS-turneringen pratades det om läget för Damkronorna och damhockeyn i stort. Men vad gäller diskussionen kring damhockeyn talas det för lite om bredden, menar Boustedt.

– Resultatmässigt går det inte åt rätt håll vad gäller Damkronorna eftersom vi inte tagit en medalj på länge. Men jag är övertygad om att det bästa sättet för oss att ta en medalj på damsidan är att tänka långsiktigt och bygga från grunden. Idrottens största problem, sett till hela världen är drop outs. Idrotterna växer upp till 12 års ålder men sedan börjar avhoppen att komma. Vi tappar både tjejer och killar inom ishockeyn, men eftersom vi är få tjejer inom hockeyn från början så blir vi oerhört sårbara och det säger sig självt att om vi inte kan behålla dem så har vi heller inte så många som blir seniorspelare.

 

"Det ska vara jämlikt när man växer upp"

 

Svenska Ishockeyförbundet satsar nu på att behålla fler i ett projekt som heter Behålla flickor 10–14 år. Tillsammans med distrikten ska det skapas rätt förutsättningar för tjejer att stanna kvar inom ishockeyn och satsningen är den viktigaste från förbundets sida, säger Tommy.

– Fler ungdomsföreningar måste ha flickverksamhet precis som man har pojkverksamhet. Det ska vara jämlikt när man växer upp i form av istid, omklädningsrum och ekonomiska förutsättningar. Sedan kommer elitverksamheten efter det. Men vi måste börja med bredden och idag har ungefär hälften av alla ungdomsföreningar flickverksamhet och där har vi misslyckats med att bygga grunden. Om vi verkligen vill det här så måste alla ha flickverksamhet så att vi i en förlängning kan bygga juniorserier och behålla tjejerna som annars går från ungdom till att spela med vuxna och det steget är för stort. Jag menar att dribbla, åka skridskor, skjuta mål, teknisk och taktisk träning vet vi att vi är duktiga på och det är densamma för killar och tjejer. Så vi måste vara fler som bygger från grunden.


Foto: IIHF/Imagesonice

 Trots att han vet att svensk ishockey gör mycket bra konstaterar Boustedt med ett leende att han ändå är perplex över medaljerna som de svenska landslagen tagit under säsongen som gått.

– Det känns nästan lite overkligt för jag vet hur duktiga man är i Ryssland, Kanada, USA, Finland och Tjeckien och hur många av de andra länderna, som exempelvis Schweiz och Tyskland, som är på väg upp. Resurserna är skyhögt större i andra länder som också är större än vad vi är. Jag har levt med hockeyn i hela mitt liv så jag blir såklart otroligt stolt över vårt land och att vi är så bra som vi är. Men det grämer mig att vi inte lyckats på tjejsidan, men jag är övertygad om att med tålamod så kommer vi dit. Just tålamod är inte det lättaste i en snabb sport när man vill ha snabba resultat, men vi kommer att komma dit. Men medaljerna, det är klart att jag är stolt.


Foto: Bildbyrån

Blickar man ut över världen blir det också påtagligt att det inte bara är de svenska landslagen som slåss om de ädlaste medaljerna och titlarna. I NHL finns över 90 svenska spelare och ytterligare 30 med NHL-kontrakt som spelar i AHL. När Stanley Cup-bucklan hissades natten till fredag svensk tid så var det med svenska spelare på isen.

– NHL tar inte in spelare från Sverige för att vara hyggliga utan våra spelare är eftertraktade i världens bästa liga och det visar också att Talangutvecklingsplanen fungerar. Rent personligt måste jag också säga att det är extra roligt med Nicklas Bäckström. Dels var han med i den första årskullen, 87:orna, som var med i Talangutvecklingsplanen men det var också jag som fick meddela honom inför OS-finalen i Sotji att han inte fick spela. Jag såg hur ledsen och knäckt han var då och nu har han haft ett otroligt år med VM-guld i Köln 2017 och att nu få vinna Stanley Cup, det största man kan vinna inom hockeyn. Och Djoos och Burakovsky som också tagit stora kliv. Den man kan känna med i det här läget är väl också William Karlsson.

Men som haft en hyfsad säsong ändå va?

– Haha ja. Och som tog både JVM-guld 2012 och VM-guld med Tre Kronor 2017!

Tips! Under våren 2019 kan du se Småkronorna/Team 18 spela VM på hemmaplan då U18-VM går av stapeln i Örnsköldsvik och Umeå.

Skribent: Emma Spennare
Epost: This is a mailto link

Svensk Ishockeys Huvudsponsor

 

Genvägar

 

CCM

Postadress:
Svenska Ishockeyförbundet
Box 5204
121 16 Johanneshov

Besöksadress:
Tjurhornsgränd 6, 3 tr.
121 63 Johanneshov

Kontakt:
Tel: 08-449 04 00
Fax: 08-91 00 35
E-post: This is a mailto link

Se all info