Hoppa till sidans innehåll

”Barn som deltar i organiserad idrott lyckas bättre i skolan”

02 JUN 2020 09:00
DN DEBATT 31/5. Fem forskare: Därför är det oroande att föreningsidrotten nu minskar och att tillgången till den är så ojämlik.
  • Skapad: 02 JUN 2020 09:00

DN DEBATT 31/5.

Fem forskare: Därför är det oroande att föreningsidrotten nu minskar och att tillgången till den är så ojämlik.

Den strukturerade fritiden, med aktiviteter som att spela i ett fotbollslag eller sjunga i kör, ger positiva effekter på ungas betyg, utbildningsambitioner och hälsa. Resultaten kvarstår även när hänsyn tas till klassbakgrund, etnicitet och andra egenskaper.

Dela på Facebook Dela på Twitter Tipsa om artikel Kommentera22

Läs senare

Allt färre barn och ungdomar deltar i idrottsföreningar, en utveckling som riskerar att förstärkas i skuggan av covid-19-pandemin. Häromveckan kunde vi läsa om det historiskt låga idrottsdel­tagandet bland barn. Minskningen gäller både pojkar och flickor oavsett ålder. Även om idrottsdeltagandet i föreningar minskar, tycks intresset för motion och hälsa fortfarande vara stort. Allt fler ungdomar tränar på egen hand. Många springer och tränar på gym. Har denna förändring någon betydelse för ungas allsidiga utveckling, skolprestationer och välmående?

Genom ett brett forskarsamarbete har vi närmat oss dessa frågor i boken ”Ungdomars fritidsaktiviteter – del­tagande, möjligheter och konsekvenser”. Vi har studerat fritidsaktiviteter och dess betydelse för dagens ung­domar. Och vad organisationsformen av fritidsaktiviteterna kan tänkas spela för roll. I våra resultat understryks värdet av organiserade fritidsaktiviteter som pågår inom föreningslivet, inte minst inom idrottsföreningar.

Flera delstudier visar att den strukturerade fritiden, med aktiviteter som att spela i ett fotbollslag eller sjunga i kör, ger positiva effekter på ungas betyg, utbildningsambitioner och hälsa. Resultaten kvarstår även när hänsyn tas till klassbakgrund, etnicitet och andra egenskaper.

I en enkätundersökning i 42 svenska grundskolor framkom att deltagande i idrottsföreningar är den mest populära aktiviteten bland elever i årskurs 9, följt av kulturella och därefter religiösa aktiviteter. Föreningsidrott är också den aktivitet som har störst inverkan på ungas psykiska välbefinnande. Ungdomar som är engagerade i en idrottsförening känner sig mindre pressade, okoncentrerade och nedstämda än ungdomar som inte deltar i någon idrottsförening. De uppger dessutom att de har mer ork, bättre sömn, godare självförtroende och känner sig lyckligare än ungdomar som inte ägnar sig åt föreningsidrott. Vi fann även ett positivt samband mellan deltagande i idrottsföreningar och ungdomars slutbetyg (i årskurs 9) och deras framtida utbildningsplaner. Likaså leder ungas deltagande i organiserade kulturella och religiösa aktiviteter till högre betyg och ökade utbildningsförväntningar.

Den främsta fördelen med ungas deltagande i föreningar och mer organiserade fritidsaktiviteter är att de lär sig så kallade soft skills, som samarbetsförmåga, självdisciplin och samhälleligt engagemang.

Intervjuer har också gjorts med elever och lärare i årskurs 9 i storstadsområden med lägre inkomst och högre arbetslöshet. Elevernas berättelser visar att deras aktiviteter – som fotboll, thaiboxning, dans och basket – ger dem möjligheter till en mängd olika typer av lärande. Om lärandet blir positivt eller negativt beror på hur fritiden organiseras och vilket innehåll den ges.

Våra resultat visar att den strukturerade fritiden ofta fungerar som en arena för olika former av lärande; inte bara genom aktiviteten i sig, utan också genom att ungdomarna få ta ansvar, träna sociala förmågor och vidga sina horisonter. De berättar själva att de genom exempelvis fotbollsträningar utvecklar samarbete, självkontroll och sociala relationer. 

Även orsaker till att unga väljer att sluta med fritidsaktiviteter togs upp, där följande orsaker nämns:

• Aktiviteterna upplevs inte som tillräckligt meningsfulla.

• Problem i familjen gör att det inte finns ork eller energi att engagera sig i fritidsaktiviteter.

• Fritidsaktiviteter väljs bort för att hinna med skolarbetet.

Intervjuade lärare pekar också ofta på risken för att fritidsaktiviteterna skulle påverka skolan negativt, även om vår forskning tyder på motsatsen.

Organiserade fritidsaktiviteter för barn och ung­domar tenderar att vara berikande i sig och generera ett lärande som är positivt för såväl individ som samhälle.

Våra resultat går i linje med internationell forskning som visar att den främsta fördelen med ungas deltagande i föreningar och mer organiserade fritidsaktiviteter är att de lär sig så kallade soft skills, såsom samarbets­förmåga, självdisciplin och samhälleligt engagemang. Sådana färdigheter, som de kan lära sig av sina lagkamrater och mentorer i form av idrottstränare och andre ledare, kan vara till stor hjälp för unga i vidare studier och när de senare söker jobb. Vi menar att föreningslivets sociala aspekter är viktiga för barn och ungas utveckling, skolresultat, väl­mående och livschanser.

Samtidigt erbjuds långt ifrån alla unga likvärdiga möjligheter att delta i idrottsföreningar och andra organiserade fritidsaktiviteter. Våra resultat visar tydligt vilka som har tillgång till organiserade aktiviteter. Eller snarare vilka som inte har det. Barn till föräldrar som är låginkomsttagare och har lägre utbildning har inte alls samma tillgång som barn till högutbildade föräldrar med högre inkomster. Ungdomar som bor i marginaliserade bostadsområden tycks ha tillgång till organiserade idrottsliga och kulturella aktiviteter i mindre utsträckning än de som bor i mer privilegierade områden.

Begränsad tillgång till en välstrukturerad fritid kan ha negativ inverkan på ungas individuella utveckling såväl som på deras samhälleliga engagemang och möjligheter att påverka – en ond spiral av ojämlikhet skapas. På 1970- och 80-talen finansierades och organiserades barn och ungas fritidsaktiviteter vanligtvis av samhället och föreningslivet. I dag förväntas familjerna i högre grad själva finansiera aktiviteterna. Föreningsdeltagandet och tillgången till en utvecklande fritid riskerar därför att bli till en allt tydligare klassmarkör, som i stället för att minska ojämlikheter riskerar att öka dem alltmer.

Vi menar att forskningen om ungas fritid manar till tydligare ställningstaganden om prioriteringar på såväl nationell som lokal nivå. Organiserade fritidsaktiviteter för barn och ung­domar tenderar att vara berikande i sig och generera ett lärande som är positivt för såväl individ som samhälle. Det är därför oroväckande att förenings­idrotten nu minskar och att tillgången till den är så ojämlik.

I tider av ökad psykisk ohälsa bland unga, med stora utmaningar rörande skolprestationer och med ökande socio­ekonomiska ojämlikheter krävs omfattande och välintegrerade satsningar inom många politikområden. Det är vår uppfattning att en satsning på barn och ungdomars fritid borde vara en prioriterad fråga då en strukturerad och lärande fritid har positiva effekter på en rad områden rörande ungas välbefinnande – förutom, eller tack vare, att den oftast också är rolig i stunden.

Alla barn och ungdomar – oavsett bakgrund eller bostadsort – bör ha tillgång till en meningsfull och berikande fritid.

Skribent: Eva Eriksson
Epost: This is a mailto link

Postadress:
Jämtland-Härjedalens Ishockeyförbund
Box 384
831 25 Östersund

Besöksadress:
Sollidenvägen 62 B
831 39 Östersund

Kontakt:
Tel: 0104764233
Fax: 063511705
E-post: This is a mailto link

Se all info