Hoppa till sidans innehåll
Foto: Bildbyrån

Psykologi inom ishockey 3 - Kamp eller flykt, lust eller olust

09 MAR 2015 08:00
Läs psykologiska tränarna Pär Pettersson och Ola Berggrens artikel!
  • Skapad: 09 MAR 2015 08:00

Kamp eller flykt är för oss människor två grundläggande överlevnadsstrategier; ska vi ta upp kampen och riskera vår överlevnad eller ska vi fly från situationen i syfte att överleva? Precis som sagts i tidigare artikel är grunden för människans natur den variation av olikheter vi representerar. Det innebär också att vi har olika strategier för vad som är kamp eller flykt.

Vanligt inom hockey är dock att man alltid uttalat säger att man ska ta kampen! Detta är ju en självklarhet, alla som vill tävla utgår ju från att ta kampen. Faktum är att det kan vara lika självklart att ta till "flykten" vid en viss situation,  som i detta fall kan tolkas som "omöjlig". Varje situation har sitt unika tillfälle och det är kanske inte det mest ändamålsenliga i alla situationer att bara smälla på ! Det innebär att det finns en ständig växelverkan mellan kampen och ena sidan samt flykten och andra sidan sett ur perspektivet hur en match situation ser ut. Här är det viktigt för coacher att förstå att kamp inte alltid är en fysisk kamp utan också kan vara en psykologisk kamp. Traditionellt premieras en fysisk kamp före en psykologisk kamp, som oftast tolkas som flykt. När det smäller i sargen då är du duktig!

Att idrottsligt gå upp i varv, sätta fokus och vara startklar, innebär att kroppens fysiologi via hormoner drar igång, kroppen gör sig redo för en mobilisering så väl fysiologiskt som psykologiskt! I de flesta sammanhang är kamp och flykt kopplat till upplevd stress och kan innebära ökad belastning för individen beroende på vilken inställning man har till situationen, samt hur länge sett i tid situationen är en belastning. Detta är dock ändamålsenligt.

Kamp och flykt är alltså normalt sett ett reaktionsmönster på stress som innebär att hjärnan ställer in sig på  att antingen kämpa mot ett hot eller fly från det.  För att göra kroppen startklar skickar hjärnan därför signaler till det sympatiska nervsystemet som drar igång hormonella reaktioner. Man går upp i varv.Inställningen till den situation som "orsakar" den här mobiliseringen har en avgörande roll för uppgiftens upplevda innehåll. Tar jag mig an uppgiften utifrån en positiv utmaning eller känner jag bara rädsla och obehag inför uppgiften? Idrottsligt skulle man kunna formulera det som; känner jag lusten av att vilja prestera och bidra, eller känner jag att det är för höga, kostsamma krav och/eller att jag inte räcker till?

Vi kan här definiera två grundläggande mänskliga förutsättningar; upplevelsen av lust eller olust. Dessa två, sedan lång tid tillbaka,  nedärvda funktioner är primära och ligger bl a till grund för om vi tar kampen eller flykten, dvs en ren överlevnads reaktion. När det sympatiska nervsystemet kopplas in påverkas hela kroppen. Bland annat utsöndras olika ämnen, t ex socker, samt olika stresshormoner tex adrenalin, noradrenalin samt kortisol. Dessa har  till uppgift att tillföra energi och  varva upp kroppen. Upplevelsemässigt kan man också känna sig arg, fientlig, rädd eller irriterad. Man kan bli rastlös,,hyperaktiv och känna stort behov av att stilla sina känslor.

Idrottsligt blir det viktigt att fokusera på uppgiften, sitt uppdrag, ta sig an den och styra upplevelsen till en positiv utmaning, något lustfyllt. I och med att man kontrollerar sin upplevelse i riktning mot en positiv utmaning har man också ökat graden av påverkan, dvs man har kontroll över situationen. Just kontroll över situationen innebär att med ökad anspänning och förhöjd stressnivå kan bl a stresshormonet adrenalin ge den kick för extra styrka , extra mod som behövs för att klara uppgiften/ uppdraget.

Att kunna kontrollera situationen ställer krav på den aktiva att sätta fokus på sin uppgift över tid. Det är avsevärt "lättare" att kontrollera en kortare tidsperiod, än en längre tidsperiod. Därför blir också prestationen "här och nu" viktigare än det längre perspektivet att vinna matchen. Så, såväl coach som aktiv, värna om "den lilla" prestationen här och nu istället för att sätta fokus på att vinna matchen. Det är ju självklart ändå, och behöver inte uttalas.

Skribent: Pär Pettersson & Ola Berggren

Postadress:
Svenska Ishockeyförbundet
Box 5204
121 16 Johanneshov

Besöksadress:
Tjurhornsgränd 6, 3 tr.
121 63 Johanneshov

Kontakt:
Tel: 084490400
Fax: 08910035
E-post: This is a mailto link

Se all info