Hoppa till sidans innehåll
Foto: Bildbyrån

Uffe Lundberg: Att leda ett team

20 JUN 2016 14:57
En tydlig ram inom vilken gott om utrymme för kreativitet finns
  • Skapad: 20 JUN 2016 14:57

Ledarskap för mig handlar väldigt mycket om att frigöra positiv energi. Att pumpa däck, vattna plantor, gjuta mod och skapa trygghet på en och samma gång. Med en tydlig ram av robust gummisnodd runt hela uppdraget som visserligen har lite elasticitet utåt, men som vänligt men bestämt sprätter tillbaka den eller de som testar var gränsen går.

Ett team är en samling (två eller flera) individer som arbetar tillsammans och som uppfattar sig själva och uppfattas av andra som en tydligt avgränsad social enhet; som har ett tydligt och accepterat gemensamt syfte och mål och är ömsesidigt beroende av varandra för att kunna fullgöra detta syfte och uppnå målet/målen; och som regelbundet kommunicerar med varandra i syfte att anpassa beteenden och bli mer välfungerande. (Söderfjäll 2016)

En definition som innehåller en mängd ganska svåra delar att uppnå. Redan vid ”arbeta tillsammans” i första raden blir det knepigt för vissa. Jag gör ju mitt jobb och sedan går jag hem… ”Som har ett tydligt och accepterat gemensamt syfte och mål”. Hoppsan Kerstin! På hur många arbetsplaster och i hur många hockeylag kan man checka av den…? ”och som regelbundet kommunicerar med varandra i syfte att anpassa beteenden och bli mer välfungerande”. Hmm… Det var det där med regelbunden kommunikation. Rak ska den tydligen vara också…

Äsch, vi kallar oss för en grupp istället för ett team och går på som vanligt i ullstrumporna. Eller?

Vad är en ledarstil? 

När det gäller att leda hockeylag så tycker jag det har skett en kraftig förändring över tid. Med en ganska kraftig utvecklingsskjuts från millennieskiftet och framåt lite grovt räknat. Svensk tränartradition springer ur legendaren Arne Strömbergs värv. Länge handlade det om att man när man blev tränare gjorde och agerade ungefär som tränarna man själv haft som spelare. Så är det inte alls i samma utsträckning idag. Visst har man norpat, om jag talar för mig själv, vissa grejer som var bra men moderna utbildningar både i förbundets regi och på högskolenivå ger en helt annan plattform att bygga sitt ledarskap utifrån vem man är som person. Det är också här någonstans det blir intressant på riktigt. För det är ju inte likamedtecken mellan vem du är som person och vilken ledarstil du anses ha. Det kan man lätt tro när man hör det hockeyinterna snacket och/eller resonemanget i media. Han är si medan han är så. Dom behöver en hård tränare i det laget, fast där är det dags för en mjukis. Ungefär så låter det om man hårdrar lite. Den moderne coachen har betydlig fler färger på sin palett än så vill jag mena. Det krävs också med dagens betydligt mer individuellt orienterade ungdomar och unga vuxna. En ledarstil för mig är snarare mer hur tålmodig eller otålig man är med processen. Hur man väljer att hantera olika lägen i matcherna och under en säsong eller turnering. Vilka verktyg man använder i metodiken och vilka beslutsmönster som kan skönjas över tid.

Auktoritäre allvetarens tid är förbi

När vi pratar ett svenskt ledarskap i tiden, det finns ju kulturella skillnader länder emellan även på det här planet, är den auktoritäre allvetande huvudtränarens tid förbi. Jag är helt övertygad. Det funkar inte längre att utge sig för att kunna allt och skrämma spelare till bra prestationer. Varken spelare eller övriga ledare ställer upp på det idag och alla förstår att det inte är gångbart på sikt. Kunskap är fortfarande viktigt, förmågan att leda likaså. I ett funktionellt ledarteam vet dock alla vem det är som är ytterst ansvarig, även spelarna vet det, så att ideligen understryka sin huvudcoach-status blir bara patetiskt. I ett välfungerande ledarteam har man en tydlig fördelning av arbetsuppgifterna utifrån kompetens och vad som passar i helheten. Man har också kontinuerliga avstämningar för att se om skutan har rätt kurs eller om kalibrering behövs. Delaktigheten och ägandeskapet är A och O. Precis som spelarna ska känna ansvar och delaktighet, Pelle Mårts kallar det ju till och med spelarskap, är det väldigt viktigt att varje ledare känner ett ägarskap för sin del. Puck- och målbursflyttande assisterande coacher som sedan håller sig undan är historia. Det var på den auktoritäre allvetarens tid.

Framgångsformel vid motgång

Förluster och tunga perioder både resultat- och utvecklingsmässigt kommer. Hur du som ledare hanterar dem är vansinnigt spännande eftersom man inte kan vrida fram klockan och se hur det gick. Det är inte alls roligt där och då, men triggar samtidigt igång en riktigt duktig ledare.

(Aldrig fokusera på anledningar till motgången utanför dig själv) x (hastighet och kvalitet på analys av vad du gjorde bra och vad du ska göra annorlunda för att lyckas bättre) x (hastigheten och kraften i att testa och utvärdera de nya idéerna) = accelererad utveckling. (Gospic & Falk 2015)

En formel som jag tycker både är konstruktiv och energigivande. Nämnda författare skickar även med en högst gångbar tumregel: Ju större motgång, desto mer omedelbar kraft i analys och omsättning av nya idéer.

Framgångsformel vid framgång

Det är svårt att njuta lika mycket när man vinner en match, en serie eller en turnering som man grämer sig när det går åt andra hållet. En sak jag vet om högpresterande team är att man inte tappar fart i utvecklingen av framgång.

(Integritet att se de anledningar utanför dig själv som ledde till framgång) x (en balanserad bild av det du gjorde bra och det du kan göra bättre) x (hastigheten och kraften i att lyfta det du kan göra bättre) = accelererad utveckling. (Gospic & Falk 2015).

Tumregeln här går inte av för hackor den heller: Ju större framgång, desto större ödmjukhet och fokus framåt.

I en intervju med Islands förbundskapten i fotboll Lars Lagerbäck jag såg nyligen framkom det jag gått och funderat på lite. Han har alltså tagit lilla Island till det första slutspelet någonsin i och med avancemanget från EM-kvalet. Är det en man, visserligen GIH-utbildad och med framgångsrik tränarbana bakom sig, som har gjort hela skillnaden. Med all respekt så var svaret naturligtvis inte. Man har sedan ett tio-femton år tillbaks genomfört en mäktig satsning på barn och ungdomsfotboll. Med en täthet av både konstgräs- och naturgräsplaner i detta lilla land som även om de är många i Sverige inte ens går att jämföra. Det skulle dock inte förvåna mig det minsta om han med gott samvete kan kalla de han leder och även själv ingår i för ett team enligt ovanstående definition!

Uffe Lundberg, Spelar- och ledarutvecklare

Svenska Ishockeyförbundet

Skribent: Johan Andersson
Epost: This is a mailto link

Postadress:
Svenska Ishockeyförbundet
Box 5204
121 16 Johanneshov

Besöksadress:
Tjurhornsgränd 6, 3 tr.
121 63 Johanneshov

Kontakt:
Tel: 084490400
Fax: 08910035
E-post: This is a mailto link

Se all info