Anders Larsson: Junior-VM för damer en bra start på hockeyåret 2023

Det har gått en dryg månad sedan vi firade Svenska Ishockeyförbundets 100-årsjubileum med den stora galan på Avicii Arena.

Tidernas Hockeygala blev en magnifik hyllning till svensk ishockey, och ett avsked av Börje Salming, en av våra genom alla tider största spelare. Börje gjorde sitt sista framträdande på galan bara en vecka innan han gick bort i nervsjukdomen ALS. Börje kom från små omständigheter i en gruvarbetarfamilj i Kiruna, fostrades i gruvarbetarnas lag Kiruna AIF och tog så småningom steget ut och nådde legendarstatus i den hockeyvärld där Sverige nu är en stor, verksam och framgångsrik del.

På många sätt symboliserar Börje Salming den folkrörelse som svensk ishockey är: en folkrörelse med 10 000-tals ideellt arbetande människor som bär upp vår sport genom att alla var för sig men också tillsammans gör sin del i den svenska modell vi är så stolta över.

Och som vi ska vara så rädda om.

Vi går in i hockeyåret 2023 med en glädjande start för Tre Kronors nye förbundskapten Sam Hallam; det blev turneringssegrar både i Karjala Tournament i Åbo och i Swiss Hockey Games i Fribourg. Vi ser fram mot nästa turnering, Beijer Hockey Games i Malmö den 9-12 februari 2023.

Vi ser också fram emot Junior-VM för damer, i Östersund den 8–15 januari 2023, den första anhalten på en spännande mästerskapsresa på svensk is: över nyåret 2023-24 spelas Junior-VM för herrar i Göteborg och i maj 2025 står vi som värdar för herr-VM i Stockholm.

Damhockeyn har varit uppe på tapeten en hel del på sistone. Jag var väl inte den ende som hajade till av rubrikerna nyligen om hur Damkronorna sänktes av de finska stjärnor som till vardags spelar i en av våra ledande klubbar.

Av erfarenhet vet vi att det inte finns något som är så bra för hockeyns utveckling och popularitet i Sverige som blå-gula framgångar och vi vet att landslagen är motorerna i den svenska ishockeyn. Så frågan är hur vi ska få fram slagkraftiga lag på damsidan?

Det här är en komplex fråga, och inte så enkel att lösa som man kan tro vid första anblicken. Idag är vi duktiga på att fostra egna spelare, väldigt många tjejer söker sig till Tre Kronors hockeyskola. Vi kunde nyligen konstatera att det är 28 procent fler tjejer i de yngsta åldrarna registrerade nu jämfört med för ett år sedan.

Men på både junior- och seniorsidan är det fortfarande för få spelare. Där har vi ett jobb att göra, och det tar vi på allvar.

Det handlar naturligtvis om att uppmuntra svenska unga tjejer att välja och satsa på hockeyn. Det handlar också om att ge dem någonstans att spela, att vi inte fyller lagen med importerade stjärnor utan att vi bygger lagen och den svenska damhockeyn med svenska spelare som i förlängningen också ger slagkraftiga landslag. Förbundet har antagit en regel som säger att lagen i SDHL måste innehålla en viss del hemmaproducerade spelare. Lag som mönstrar 21-22 spelare ska ha minst tio hemmaproducerade spelare, lag med 18-20 spelare ska ha nio och så vidare i en trappa.

Med hemmaproducerade spelare menas spelare som varit registrerad för en svensk förening i minst tre år från och med det kalenderår då spelaren fyller 13 år till och med det år då spelaren fyller 21.

På flick- och damsidan handlar det också om att fylla igen det gap som uppstått mellan flickspelare och spelare på seniornivå. Där måste vi finna konstruktiva lösningar. Just nu pågår diskussionen och med stor sannolikhet kommer ett förslag till förbundsmötet i juni 2023 om en serieutredning för att titta på hur damserierna ska se ut i framtiden. Idag har vi SDHL och Damettan/NDHL och vi måste också hitta kreativa lösningar för spelarna i junioråldern. Vi bör vara kloka nog i att inte fastna i den modell vi har för herrserierna med U18 och J20. Här är det kanske bättre med en annan modell, kanske en serie med tre åldersgrupper som rimmar med gymnasietiden, eller U22 eller något annat?

Tillsammans med Sveriges Olympiska Kommitté driver vi nu också Olympisk Offensiv för att få fram de mest talangfulla spelarna till Damkronorna med sikte på OS 2026 och OS 2030.

Jag fick ordentligt på pälsen för något år sedan när jag i en krönika skrev att det var för många importer i svensk damhockey. Därför känns det extra bra idag att vi nu har en samsyn i svensk ishockey om vägen framåt.

Min förhoppning när pucken släpps i Junior-VM för damer i Östersund den 8 januari, är att det blir starten på en manifestation för den svenska flick- och damhockeyn. Turneringen sänds i SVT och är början på en spännande resa.

Med det: jag önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År. Och mellan julgröten och nyårsskålen: glöm inte att slå på TV:n den 26 december och heja på Juniorkronorna i JVM i Kanada.