Från 476 lag till en hockeysäsong

För Peter Johansson och hans kollegor i tävlingskommittén börjar nämligen arbetet med nästa säsongs ungdomsserier i princip så snart den förra är avslutad.
Redan i början av maj samlas föreningarna på en så kallad ungdomskonferens för att diskutera den kommande säsongen och hur dess seriespel ska utformas.

I skrivande stund har 476 lag anmälts till seriespel och anpassade spelformer, jämfört med 444 förra säsongen. Bakom varje serie och varje matchtid finns ett pussel där sportsliga förutsättningar, istider och kanske framför allt geografi och resor vägs mot varandra.

– Småland är stort, och vi har med både Östergötland och Blekinge i vår serieverksamhet, det ger ännu större avstånd, säger Peter.

Från anmälan till färdiga grupper
Efter konferensen i maj får föreningarna anmäla sina lag utifrån åldersgrupp och den struktur som gäller för respektive serie. Först när anmälningarna är inne vet tävlingskommittén vilka lag som faktiskt ska delta i nästa säsongs seriespel. Det är då det konkreta pusslandet kan börja.

Utifrån anmälningarna tar tävlingskommittén fram ett första förslag på gruppindelningar. Här är geografin en viktig utgångspunkt, men också hur många matcher lagen ska spela och hur serierna ska vara uppbyggda under säsongen. Förslaget skickas ut till föreningarna före semestern och här ges möjlighet till synpunkter och önskemål.

I augusti samlas sedan föreningarna på ytterligare en ungdomskonferens igen. Därefter fastställs grupperna och arbetet går vidare till nästa steg: att få tusentals matcher att passa in i kalendern.

18 helger för att spela tusentals matcher
– Vi har ungefär 18 helger på oss att spela seriematcher under en säsong med tanke på högtider, DM, distriktsturneringar och liknande som ska hinnas med också. Allt utöver dessa 18 helger måste ju därför spelas mitt i veckan, säger Peter.

Omfattningen blir tydlig när man tittar på siffror från förra säsongen, 2025/26. Då spelades 1 407 matcher på helplan (alltså för åldrarna U13–U18) och ytterligare 4 174 matcher inom de anpassade spelformerna enligt Hemmaplansmodellen

En vardagsmatch ställer andra krav på resvägen än en helgmatch. Samtidigt ska istider räcka till. Föreningar kan ha flera lag i samma årskull och ishallarna kan vara upptagna av allt från andra matcher till konståkningstävlingar och andra evenemang. Föreningarna har därför möjlighet att lämna förbehåll som behöver vägas in när spelordningen läggs.

Mycket av lottningen sker innan något ens lottas
Bakom spelordningen finns därför en stor mängd manuellt arbete. Tävlingsorganisationen arbetar bland annat med så kallade lottnycklar, färdiga spelordningar där lagen tilldelas olika positioner. Själva serieadministrationen sker sedan i TSM, svensk ishockeys gemensamma tävlingssystem.

Men innan lagen kan placeras in behöver förutsättningarna vara genomgångna. Manuellt.

Då ska resvägar vägas mot varandra, föreningars förbehåll hanteras och matcherna ska dessutom så långt det är möjligt placeras så att de fungerar tillsammans med hallarnas och föreningarnas övriga verksamhet.

Det är ett arbete Peter känner väl. Han har arbetat med tävlingsfrågor inom ishockeyn i drygt 30 år. De första 7–8 åren arbetade han ideellt medan han de senare drygt 20 åren varit anställd.

 ”Ingen blir bättre av 25–0”
Att få ihop kalendern är däremot bara ena delen av arbetet. I grunden finns det ett annat mål: matcherna ska bidra till spelarnas utveckling.

– Egentligen handlar ju allt om att det ska bli bra utbildning, så att spelarna kan bli så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar. Vi ska få så jämna matcher som möjligt, för ingen blir bättre av att ena laget vinner med 25–0. Inte det vinnande laget, inte det förlorande laget.

På U14- U15- och U16-nivåerna förekommer därför kvalificeringsserier och omlottningar. Inledningsvis kan lagen delas in geografiskt för att hålla nere resorna. Resultaten i kvalificeringsserierna används sedan för att skapa nya grupper där lag som befinner sig på liknande nivå får möta varandra.

Tidigare fanns i stället exempelvis A- och B-serier där föreningarna anmälde lagen till olika nivåer. När fler lag ville spela i den högre serien än det fanns plats för förändrades modellen. Med dagens upplägg får resultaten i den första delen av säsongen i stället bidra till vilka lag som möts senare.

– När det är jämna matcher utvecklas spelarna mest. Det gör också att man tycker att det är roligt och vill fortsätta även efter ungdomsåren, vilket naturligtvis är målet, fortsätter Peter.

När ett lag försvinner kan pusslet behöva läggas om
Inte ens ett färdigt spelschema behöver vara färdigt särskilt länge.

Lag kan dra sig ur eller tillkomma sent. Beroende på när det händer och hur serien är uppbyggd kan lösningen vara att ta bort lagets matcher, lägga till ett lag senare eller i vissa fall lotta om serien.

För de yngre spelarna, som spelar med anpassade spelformer, kan förändringarna innebära ännu mer handpåläggning. Där arrangeras träffar där flera mindre lag samlas och spelar flera matcher. Om ett lag försvinner påverkas därför inte bara en enskild match utan ibland hela upplägget för träffen.

Det är också en förklaring till att fler anmälda lag inte automatiskt betyder lika stor ökning av antalet hockeyspelare. I de anpassade spelformerna delas spelarna upp i mindre lag och en förening kan därför ha flera lag med i verksamheten.

Seriespelet som en del av utbildningen
När den färdiga spelordningen till slut ligger framför spelare, ledare och föräldrar syns inte mycket av arbetet bakom den.

För tävlingsorganisationen handlar uppdraget om betydligt mer än att hitta ett datum och en isyta för varje match. Från den första ungdomskonferensen i maj till omlottningar under pågående säsong finns samma grundläggande fråga med hela vägen: hur skapar man så bra förutsättningar som möjligt för unga spelare att utvecklas?

För Peter är inte svaret nödvändigtvis fler matcher.

En återkommande synpunkt från ledare och föräldrar har under hans 30 år i matchplaneringens tjänst varit att ungdomarna ”kan väl få spela lite fler matcher?”. Men matcherna behöver samsas med både träning och återhämtning.

– Vissa vill spela hockey sju dagar i veckan. Men de kan inte bara spela matcher, de måste träna och kunna bli bättre också. Att vila sig i form är inte alltid dumt, säger han.

För när flera hundra lag ska spela flera tusen matcher under en och samma hockeysäsong är målet inte i slutändan att fylla kalendern.

Det är att matcherna som hamnar där ska vara värdefulla att spela.