Huvudsponsor Svenska Spel

Det är bara en dryg månad sedan Sverige gick in i det nya året 2022. Men i svensk hockey tar vi redan sikte på 2030 som slutår för en strategisk plan där svensk ishockey ska byggas starkare och mer framgångsrik på alla nivåer.

Till förbundsmötet 2023 ska vi ha klar en plan med sikte på just 2030. Nu sätter vi målen för hur vi ska ta oss an framtiden.

Jag är ordförande i förbundet och ytterst ansvarig för arbetet. Men det är viktigt att understryka att det är ett arbete vi gör tillsammans i hela Hockeysverige. Ett tungt lass kommer dock att dras av styrelsens Michael Persson som representant för Region Norr och Pia Carlsson-Thörnqvist som representant för våra högsta ligor på herr- och damsidan.

Strategi 2030 drar i gång arbetet redan nu i februari med workshops i våra fyra regioner: Norr den 8 februari, Öst (16:e), Syd (17:e), Region Väst den 21 februari och ligorna den 25 februari. Och sedan också med förbundets personal. Till ordförandekonferensen i november ska det finnas ett förslag som kan gå ut på remiss till Hockeysverige, innan förbundsmötet i juni 2023 fattar beslutet om den framtida strategin.

Arbetet med att utveckla och stärka hockeyn fram till 2030 inleds under en mycket spännande period med förbundets 100-årsjubileum 2022, med damernas tidigare inställda U18-VM förhoppningsvis nästa år, Junior-VM i Göteborg 2024 och herrarnas VM 2025. Hanterar vi det här klokt, så kommer vi att än mer lyckas bygga intresset för hockeyn. Både när det gäller mer publik och samarbetspartners till elithockeyn, men också med fler barn och ungdomar i den breda verksamheten. De båda storheterna hänger starkt ihop.

Vi har redan en bra bas att utgå ifrån: avtalet mellan förbundet och SHL som säkrar ”borgfreden” i svensk ishockey, är tecknat fram till 2030. Under en förhoppningsvis nära framtid kommer vi också att ha ett avtal med NHL klart; vår vice ordförande Peter Forsberg och våra motparter i Nordamerika har jobbat med ett avtal som visar att svensk hockey är ledande i Europa i samarbetet med NHL.

Det är inte första gången vi genomför ett långsiktigt utvecklingsarbete. När jag valdes som ordförande 2015, gjordes en kraftsamling för en ny strategi i svensk ishockey. I otaliga samtal och intervjuer, enkäter och workshops gick vi igenom läget i Hockeysverige och 2017 kunde vi lägga fast en strategi för perioden 2017–2022.

Visionen är att hockeyn ska vara Sveriges mest engagerande idrott, formad genom fyra strategier: samverkan, sportslig utveckling, tillgänglig för fler och varumärket svensk ishockey. Det sker med kärnvärdena tillsammans, passion och ansvar i botten.

För att kunna komma in på rätt spår i arbetet med strategin 2017–2022, genomförde vi under 2016 en opinionsundersökning: hur ser svenska folket på hockeyn? När vi nu ska lägga fast strategin för 2023–2030 har vi gjort samma sak. Här är några av resultaten ur den färska Demoskop-undersökningen:

Det är sporten på landslagsnivå (32 procent) och i SHL (22), som skapar det största intresset. 21 procent av Sveriges befolkning är intresserade eller mycket intresserade av ishockey. Och i det sammanhanget vill jag skicka en speciell hälsning med tack för gott arbete till klubbar, ledare på både professionell och ideell basis och till alla spelare i vår nordligaste region: där är hela 33 procent av befolkningen intresserade av vår sport.

Jämfört med undersökningen 2016 har begreppet ”folklighet” och synen på Tre Kronor som Folkets lag, blivit mycket viktigare och där har också ishockeyn ökat ordentligt. Det är intressant, tycker jag, liksom att hockeyn levererar inom begreppsområdena ”underhållande” och ”spännande”. Vi överlevererar dock fortfarande inom samlingsbegreppen ”traditionell” och ”macho” medan vi underlevererar i ”jämlik” och ”något för alla”. Där har vi en del arbete att göra.

Hur ska vi då öka intresset för sporten? Svenska folket ger ett tydligt svar: 47 procent anser att vägen går genom ökad tillgänglighet med lägre kostnader för barn och ungdomar. 32 procent anser att bästa vägen är fler segrar i mästerskapen.

Det är positiva siffror som hela Hockeysverige kan glädjas av och känna sig stolta över. Siffror som bekräftar att det arbete hela Hockeysverige lägger ner i huvudsak är framgångsrikt.

Men i undersökningen finns också siffror som gör att varningsklockorna ringer, siffror som vi måste ta på allvar. Till exempel att intresset för vår högsta damliga fortfarande är för lågt. Därför är den dam- och flicksatsning vi redan inlett, och som jag tidigare skrivit om, mycket, mycket viktig. Liksom vikten av SDHL:s fortsatta utveckling och ett framgångsrikt Damkronorna. Vi har, som sagt, redan inlett arbetet men det måste stärkas och intensifieras.

Arbetet kommer att bedrivas i varje region, med ligorna och med personalen; för mig handlar det om att fortsätta på den inslagna vägen och lita på det vi gör. Vi har en dam- och flicksatsning, vi ser hur tjejerna blir fler i Tre Kronors hockeyskola, vi ser att Damkronorna kvalade in till OS och förhoppningsvis snart är tillbaka i A-VM. Och så långt är det bra.

Men jag anser att vi också behöver titta över strukturen i damhockeyn när tjejspelarna blir fler. Idag saknas juniornivån, och det lämnar en stor lucka i utvecklingen av sporten: vad händer med de spelare som är väldigt duktiga i TV-pucksåldern? Från TV-pucken till damligan SDHL är gapet för stort, och där måste vi hitta en lösning.

Strategiarbetet inleds mitt under en pågående säsong och i skuggan av den pandemi som vi i hockeyn och alla andra känt av så länge. Men vi måste kunna hålla två puckar i luften samtidigt; det är tufft i vardagen, men vi måste kunna hantera den och samtidigt orka se framåt. Och som alltid: svensk hockeys framtid bygger vi tillsammans.

Senast uppdaterad: 22-09-07 av Administrator