Anders Larsson: Ny säsong, nya positiva siffror - och gamla problem

Välkommen till hockeysäsongen 2026/27!

Jag hoppas att alla haft en bra sommar. Det har ju varit några långa och sköna månader, men nog har suget efter hockeyn funnits där… och jag är rätt säker på att det gäller inte bara oss i förbundets ledning utan också ni många där ute i klubbarna runt om i landet, funktionärer, spelare och supportrar, som får den vardagliga hockeyn att gå runt och vara en på så många sätt viktig kraft i samhället.

Vi startar den nya säsongen med positiva siffror. Vi har noterat publikrekord i SHL flera år i följd. Nu senast sammanlagt 2 565 027 åskådare, ett snitt på 7 047 personer per match. Antalet registrerade spelare har också ökat kraftigt: i verksamhetsberättelsen för säsongen 2025/26 redovisar vi 88 230 spelare och domare. Det är en stor ökning jämfört med säsongen före, då vi kunde redovisa 82 719. Glädjande är också att ökningen inte ligger isolerad till ett eller ett par distrikt: alla våra 22 distrikt ökar antalet licenser.

Så låt mig utbrista i ett hjärtligt ”bra jobbat, Hockeysverige”.

Men vi är inte nöjda. I förbundets strategidokument sätter vi målet 100 000 registrerade spelare och domare till år 2030. Det kan tyckas vara ett väl offensivt mål, men när vi nu är över 88 000, så tycker jag ändå att det tickar på bra. Men visst, vi har ett jobb att göra.

Mer siffror: vi har 3 532 lag i seriespel. Vi har nu 370 ishallar och arenor. Jag hade förmånen att själv få vara med och inviga nya Tyresö ishall den 22 augusti.

Och på tal om ishallar har vi under sommaren inlett ett samarbete med Riksidrottsförbundet (RF) och Svenska Konståkningsförbundet om hur vi tillsammans ska kunna utnyttja isytorna bättre. Det finns flera positiva effekter av ett sådant samarbete; det gynnar både oss och konståkarna att arbeta tillsammans också för flera anläggningar. Anläggningsfrågan är viktig, och det här samarbetet känns riktigt bra.

Nya förbundskaptener på plats

Också på förbundsnivå går vi in i en ny säsong. Rikard Grönborg har tagit över Tre Kronor herr och arbetar redan inför de stora turneringar som väntar: närmast VM i Düsseldorf och Mannheim i mitten av maj nästa år, ett VM med många NHL-spelare, och efter det World Cup of Hockey 2028 och OS i Frankrike 2030, båda turneringarna med de bästa av de bästa.

På damsidan har Erika Holst inlett sin roll som förbundskapten med seger i Womens Euro Hockey Tour-turneringen i Zürich. Det efter en inledande förlust mot Schweiz, men sedan två säkra segrar mot Tjeckien och Finland. Erika jobbar nu för fullt med lagen inför ytterligare turneringar i Lahtis i oktober och Lidl Hockey Games i Södertälje i november, allt som en förberedelse inför VM i Danmark i början av november.

Vi har en del att ta igen på både herr- och damsidan, så den nystart vi gör nu känns väldigt spännande.

Det händer, som ni ser, mycket i den svenska ishockeyn. Men framför allt gläds jag åt den breda rörelsen, den som finns i alla ishallarna, små som stora, över hela vårt land.

För många utländska spelare i svensk ishockey

Men inget är naturligtvis så bra att det inte kan bli bättre. Jag har tidigare i de här krönikorna lyft kritik mot att vi tar emot allt för många utländska spelare i svensk ishockey.

Missförstå mig inte: vi har både dam- och herrligor av absolut toppklass i Europa, och det är klart att lagen i SDHL och SHL ska kunna ”krydda” sina laguppställningar med utländska toppspelare som bidrar till att höja nivån på lagen, matcherna och ligorna.

När SHL och SDHL startar om finns det ett 95-tal utländska spelare i de 14 SHL-lagen och närmare 90 i de tio SDHL-lagen. När det gäller SDHL så har vi sedan tidigare försökt ta tag i den omfattande spelarimporten, och försöka bestämma en som vi tycker bättre väg framåt. Tyvärr kan vi den här säsongen inte ändra regeln om hemmafostrade spelare i den takt som damserieutredningen föreslog. Där fick vi inte med oss en majoritet av klubbarna. Men för mig som ordförande i förbundet känns det ändå viktigt att vi fortsätter att ha den här frågan på agendan.

Men de stora problemen ligger inte hos SDHL, i SHL eller i Hockeyallsvenskan. De ligger på ett annat plan. Problemet är att många klubbar på en bredare nivå, tar in alltför många yngre spelare. Antalet utländska ungdomar – för det är ungdomar det handlar om här – yngre än 18 år är fler än någonsin tidigare i svensk ishockey. Antalet övergångar till Sverige av den typen av spelare under 2026 är rekordstort, med fler än 100 ytterligare spelare jämfört med samma period förra året.

För mig är det här enkel matematik. På våra hockeygymnasier ska vi utbilda svenska spelare. På ungdoms- och juniornivå ska vi också utbilda svenska spelare. Inte utländska spelare.

Det här är något vi behöver titta på, och därför har förbundets sportkommitté fått i uppdrag att göra just det: finns det anledning att se över regelverket för de här frågorna, och eventuellt föreslå åtgärder?

Det finns naturligtvis skäl till att det blivit så här. Det är inte svårt att se att runt tio procent av spelarna i NHL är svenskar och att Sverige är en talangfabrik för NHL. Det är klart att det är attraktivt att komma till Sverige och vårt system för att utveckla spelare, för att på sikt kunna ta sig vidare till NHL eller andra höga nivåer inom hockeyn.

Här behöver vi tänka till. Vår uppgift är att fatta kloka beslut. Vår uppgift är också att fostra svenska spelare.

Med det önskar jag alla i vår fina sport välkomna till den nya säsongen.