Lokala Ishockeyprofiler

Den gymnasiereform som trädde i kraft hösten 2011 innebar en del förändringar för ämnet specialidrott i gymnasieskolan. En av förändringarna är att skolverket/skolinspektionen måste ge formellt tillstånd till de skolor som skall ge utbildning i ämnet specialidrott efter att Specialidrottsförbundet (Svenska Ishockeyförbundet) tillstyrkt certifiering. Utbildningen benämns Nationellt Godkänd Idrottsutbildning (NIU) och omfattar 400 poäng av totalt 2500 poäng i en gymnasieexamen. På vissa orter kan det bli aktuellt att läsa utökad studiekurs utöver 2500 poäng för att öka utrymmet för specialidrott på schemat. De gymnasier som certifieras av Svenska Ishockeyförbundet och får skolverkets/skolinspektionens tillstånd att bedriva NIU-utbildning benämns elitishockeygymnasier.

I dagsläget är 33 gymnasier certifierade som elitishockeygymnasier och har erhållit tillstånd att bedriva NIU-utbildning. Av dessa är 6 st flickishockeygymnasier.

Det var inledningsvis oklart vilka förutsättningar som fanns att lokalt arrangera alternativ till elitishockeygymnasier med NIU-utbildning. Som det är i dagsläget så finns det 2 huvudalternativ som är möjliga och har visat sig fungera bra.

1. 200 poäng inom individuella valet samt utökad studiekurs 100 poäng = 300 poäng

2. 200 poäng inom individuella valet med ett generöst utlägg av antalet undervisningstimmar

Inom individuella valet finns det två valbara kurser som kan användas.

- Idrott och hälsa 1 - specialisering á 100 poäng

- Idrott och hälsa 2 - specialisering á 100 poäng.

Härutöver kan rektor bevilja utökad studiekurs för de elever som förväntas klara av det med exempelvis 100 poäng och därigenom skapa ytterligare utrymme för att läsa idrottsinriktade kurser.

Härigenom skapas utrymme för att läsa 300 poäng ungefär som det ”gamla” upplägget med Specialidrott A och B (alt 1 ovan).

Ett bra upplägg är att lägga ut ca 130 timmar på Idrott och hälsa 1 – specialisering och ca 80 timmar på Träningslära 1 och läsa dessa kurser parallellt under åk 1 och 2. Träningslära 1 kan läsas mer i slutet av åk 1 och 2 när det inte finns tillgång till is. I åk 3 erbjuds kursen Idrott och hälsa 2 – specialisering som utökad studiekurs 100 poäng, ca 90 timmar=2 tillfällen/vecka.

Nämnda kurser är inte exakt detsamma som man läser på NIU-utbildningen, men ligger ganska nära.

Om man inte vill använda möjligheten till utökad studiekurs är ett alternativ (2 ovan) att vara generös med antalet timmar som läggs ut på specialiseringstimmarna. Lägger man 125 timmar/kurs disponeras 250 timmar att fördela på ca 105 veckor utslaget på 3 år, vilket motsvarar 2 pass/vecka.

Här måste man lokalt besluta vilken väg som är att föredra, vilka program som skall vara valbara tillsammans med den lokala ishockeyprofilen samt hur det schematekniskt skall lösas.

Det är dock viktigt att ishockeyprofil kan erbjudas under alla 3 åren för att det skall vara ett intressant alternativ och komplement till NIU.

Nyhet – ”Av SIF rekommenderad lokal ishockeyprofil” (LIP)

I syfte att höja statusen på de lokala alternativen och att styra upp verksamheten finns fr.o.m. höstterminen 2017 möjlighet att marknadsföra sig som ”av Svenska Ishockeyförbundet rekommenderad lokal ishockeyprofil”.
En lokal ishockeyprofil (LIP) är en samverkansform mellan en skolhuvudman och en eller flera ishockeyföreningar och vänder sig till ishockeyintresserade ungdomar inom skolhuvudmannens och samverkande ishockeyföreningars naturliga rekryteringsområde.

Alla gymnasieskolor som vill bedriva Idrott och Hälsa specialisering 1 och 2 (ishockey) inom utrymmet för individuellt val (200 poäng) erbjuds möjligheten att klassificeras som ”av Svenska Ishockeyförbundet rekommenderad lokal ishockeyprofil”.
Rekommendationer för verksamheten har utarbetats av Utvecklingsavdelningen och Hockeygymnasieutskottet.

Inget godkännande behövs från skolverket utan alla gymnasieskolor kan erbjuda ovanstående upplägg. Elevernas ansökan till lokal ishockeyprofil sker direkt till respektive skolhuvudman.

Klassificering som LIP

Skolhuvudmannen och samverkande förening/ar ansöker gemensamt till SIF om rättigheten att marknadsföra sig som ”rekommenderad lokal ishockeyprofil”.