Anders Larsson: Ett nytt hockeyår med drama, spänning och utvärdering

Välkomna till en ny hockeysäsong, alla!

På ett sätt har det varit skönt att få koppla bort hockeyn under sommaren, även om jag naturligtvis varken kunnat eller velat göra det fullt ut.

Vi är många som har hockeysporten i vårt DNA, och för min del märkte jag det väldigt tydligt när jag i augusti fick vara gäst när Gästriklands Ishockeyförbund fyllde 75 år. Det var, kan jag erkänna, väldigt känslosamt men samtidigt härligt och med många skratt, att få träffa alla fina ledare och vänner från förr. Jubiléet ägde rum i Gasklockorna i Gävle, bara några hundra meter från Brynäsvallen. Där gjorde jag mina första insatser som domare och där började det som ledde fram till mitt första förtroendeuppdrag, som ledamot i Brynäs ungdomskommitté. Jag var bara 17 år gammal då.

Även om min uppgift idag, som ordförande i Svenska Ishockeyförbundet, är att företräda hela den samlade svenska ishockeyn, så glömmer jag aldrig var jag har mina rötter. Och jag hoppas att ingen annan heller glömmer sina rötter och sina första steg eller skridskoskär i vår sport.

Jag hoppas att sommaren varit bra för er, alla hockeyvänner, och att ni är laddade för spänning och dramatik på rinkarna runt landet. Vi går in i ett nytt spelår efter publikrekord både i SHL och Hockeyallsvenskan förra säsongen. Vi har hockeyfesten Junior-VM i Göteborg att se fram emot över nyårshelgen, och vi kan notera en kraftig tillströmning av unga hockeyspelare, särskilt på flicksidan.

Kvalmekanismen i de högsta serierna

Efter årets säsong är det dags för svensk ishockey att utvärdera det beslut om ett nytt kvalsystem som fattades 2019, efter en noggrant och omsorgsfullt utförd utredning. Vi ska göra en utvärdering tillsammans med berörda ligaorganisationer, och visar den att svensk ishockey vill gå tillbaka till det gamla systemet, så kan det beslutet fattas på förbundsmötet 2025 som är det forum där svensk ishockeys medlemmar fattar sina beslut.

Det är Svenska Ishockeyförbundets förbundsmöte som beslutar om kvalmekanismen. Liksom också om antalet lag i de olika högsta serierna, och den frågan finns inte på agendan.

Ny damliga i Nordamerika

Också internationellt ser vi fram mot ett spännande hockeyår. Vi är nyfikna på vad den nya damligan i Nordamerika, Professional Women’s Hockey League (PWHL) kan innebära: ligan är uppbackad av NHL och startar i januari 2024 med sex lag i Boston, Minnesota, Montreal, New York, Ottawa och Toronto.

Den ligan är en faktor vi nu måste ta hänsyn till. Vad innebär den för damhockeyn i vårt land? Jag kan se både positiva och negativa effekter. På den negativa sidan givetvis att flera av de bästa svenska spelarna kommer att försvinna till USA och Kanada. På den positiva sidan att ligan kan ytterligare skola de bästa svenska spelarna som sedan kommer hem och representerar vårt landslag i de stora turneringarna - vi vet av erfarenhet att inget bygger intresset på damsidan så bra som Damkronorna.

Som jag skrivit tidigare i mina krönikor är svensk damhockey på frammarsch; antalet flickor och kvinnor som spelar hockey ökar, och Damkronorna tar ett steg framåt för varje stor turnering. Det känns bra. Förbundsmötet beslutade i juni 2023 att tillsätta en serieutredning för att både regionalt och nationellt säkra damhockeyns kvalitet och status i framtiden. Utredningens resultat ska läggas fram inför förbundets ordförandekonferens hösten 2024 och därefter gå ut på remiss i Hockeysverige.

Utredningen ska belysa fördelar och konsekvenser av de förslag som läggs. Dels sportsliga med faktorer som tillväxt, prestation och utveckling, dels de kommersiella aspekterna.

Fler svenska spelare i SDHL

På hemmaplan måste vi också ta tag i den nästan eviga frågeställningen: hur ska vi få fler svenska spelare att spela i SDHL, det som ännu är världens bästa damliga? Tanken är att den utredning som nu tillsätts, ska föreslå hur vi ska organisera junior- respektive seniorverksamhet på damsidan, och hur tävlingsstrukturen ska kopplas till ishockeygymnasierna. Idag är steget mellan junior- och seniorhockey på damsidan alldeles för stort.

Jag tror att vi också måste se över vår attityd här: hur vi förhåller oss till damhockeyn när tränare och ledare på många håll väljer att ta in en utländsk spelare till tredje- eller fjärdefemman, istället för att satsa på en svensk junior som kan utvecklas i laget. Våra klubbar och våra ledare och tränare måste våga lyfta fram de svenska spelare som finns.

Redan nu är över 100 utländska spelare registrerade för spel i SDHL nästa säsong, flest någonsin. Här måste vi, och jag vill verkligen stryka under ordet måste, hitta vägar till en förändring. Det är klart att vi ska ha utländska spelare i SDHL, spelare som tillför topp och spets och som lyfter nivån i ligan. Men vi kan ju inte ha över tio utländska spelare i varje lag i snitt, det är faktiskt en helt orimlig siffra.

Med det: återigen välkomna till hockeysäsongen 2023/24. Nu släpper vi pucken.