Anders Larsson: Nytt tioårs-avtal mellan SIF och SHL stärker ishockeyn
Låt mig mycket prosaiskt meddela en väldigt glad nyhet: att ett extra förbundsmöte på torsdagskvällen bekräftade att avtalet mellan Ishockeyförbundet (SIF) och Svenska Hockeyligan (SHL AB) är förlängt till 2030.
Det innebär att förbundet och bredden tillförs resurser för den vidare utvecklingen av svensk ishockey, på över 200 miljoner kronor.
Jag brukar få gliringar ibland för att jag ofta använder uttrycket ”tillsammans”, och påpekar hur viktigt det är att alla parter inom svensk hockey jobbar ihop för att utveckla den sport vi alla älskar och brinner för.
Jag kan ta den kritiken och till och med skratta åt den: det är ju bra att de som kritiserar har förstått vad jag menar. Jag vet att jag är rätt ute.
Tillsammans är ett bra ord.
Riktigt bra, faktiskt.
Det här avtalet bevisar hur viktigt samarbete är. Särskilt nu i det krisläge som drabbar också vår sport, så visar det sig ju hur viktigt det är att vi är samlade i svensk hockey. När det som mest behövs, då kan vi samlas kring ett långsiktigt avtal som innebär lugn och ro på hockeyfronten under lång tid framöver. Tid vi behöver för att, ja, just det, tillsammans ytterligare utveckla ishockeyn.
SHL kan lösa de problem som pandemin medfört och skriva långsiktiga kommersiella avtal för att säkra sina inkomster och sin verksamhet som en av världens bästa hockeyligor.
Vi i förbundet kan säkra Tre Kronor och landslagsprogrammet med spelare till alla turneringar och mästerskap, samtidigt som vi får kraftigt förstärkta resurser till den breda verksamhet som byggt och bygger svensk ishockey.
Det handlar om utbildningsersättningen, att de klubbar som tar fram spelare som går uppåt i seriesystemet också ska få något tillbaka för det. Det handlar om ett utvecklingsstöd som garanterar bredden inom hockeyn.
Det här innebär att vi kan ta ett steg från teori till verklighet, från vår strategibroschyr ut i hockeylivet. Vi får resurser att utveckla det vi kallar hemmaplansmodellen, att talangerna ska kunna utvecklas i trygga hemmamiljöer. Det handlar om hela vår modell för utveckling av spelare.
Vi kan också göra verklighet av förbundsmötesbeslutet om de regionala hockeykontoren som ska bistå de fyra regionerna i öst, väst, nord och syd i deras verksamhet.
Det är en stor investering i ett väldigt viktigt arbete. Svensk ishockey är och har alltid varit väldigt duktig på att utbilda folk i det som händer innanför sargen. Nu stärker vi resurserna också till utveckling utanför sargen, in i klubbarnas föreningslokaler och styrelserum. Vi ska stötta och hjälpa, bidra med kompetens i ekonomiska frågor och samla erfarenheter som hela Hockeysverige kan ha nytta av, till exempel hur vi kan förbättra utbildningen av tränare och domare. Vi har 400 klubbar runt om i landet som ska få resurser att fungera på bästa sätt.
Så bygger vi svensk hockey. Tillsammans.
Till sist: diskussionen om öppningar i bestämmelserna om publikbegränsningar fortsätter. Häromdagen hade jag själv tillsammans (se där!) med SHL:s ordförande Anders Källström, ordföranden i SDHL Agne Bengtsson och Hockeyallsvenskans Nicklas Fröberg, ett nytt möte med idrottsminister Amanda Lind. Där stod elithockeyn i fokus: den är ju ”motorn” i all hockey i Sverige, och den är hårt pressad och behöver extra stöd just nu. Jag och mina kollegor känner oss trygga med att Amanda Lind förstår problemen och betydelsen av att elithockeyn överlever krisen.
Amanda Lind var förövrigt imponerad över hur vi agerar i de här frågorna och i den här svåra tiden.
Nämligen tillsammans.
